8 Nov - 18 Dec 2011 | Återbesök i Kanada

Skrivet av Huuhka.

Fick ett samtal av Ryan i mitten av veckan och fick höra att den här hösten hade potential till att bli den bästa Steelhead hösten någonsin och att jag borde masa mig iväg över sjön omedelbart. Så jag var helt enkelt tvungen att lyda! Biljetter bokades och jag gav mig av ett par dagar senare, underbart spontant och spännande!

Det skulle visa sig att Steelhead fisket inte riktigt höll de lovade måttet :-) Prognosen sa regn i början av min resa vilket skulle föra in mer färsk fisk in i älvarna för lek men tyvärr så uteblev allt regn. Vi fick fiska i låga och klara vattenflöden vilket dels för in färre fisk i älvarna och samtidigt gör fisken mer lättskrämd pga det låga och klara vattnet.

Men trots de så blev det några otroliga kamper med krom färgade torpeder som släppte alla bromsar vid krokning. Redan första poolen på första dagen så krokar Ryan en liten sprattlare redan i första driften medans jag tacklar upp! Tjyvstart på hög nivå! Men jag skulle inte behöva vänta länge innan mitt flöte gjorde ett tvärt dyk precis vid strömkanten och jag satte in mothugget, och direkt så kom den blanka regnbågen flygande genom luften och innan jag han reagera så satte den av nedströms så det tjöt i rullen. Jag hade inget annat val än att lägga benen på ryggen och följa efter. Fisken satte iväg mot ett grundområde med massor av stenar som bröt vattenytan och jag var tvungen att vrida upp bromsen en smula och försöka vända den innan linan skulle skrapas sönder mot stenarna. Som tur var lyckades jag och strax därefter kunde jag styra in den mot land och stranda den. Inget monster med några mått men vilken kraft! Helt kromfärgad med perfekta fenor. Underbart vacker och vilken start på resan!

Vi fiskade med lätt utrustning med små flöten, klena tafsar och små, sylvassa krokar. Som bete använde vi påsar med laxrom som vi knutit kvällen innan i olika naturliga färger. Det klara vattnet tvingade oss till att använde de mest diskreta tacklen vilket också är onödigt klena.

Även om den första dagen började bra så fick jag minnen tillbaka från mitt förra besök till Kanada då jag gång på gång blev fullkomligt förnedrad av dessa kromade giganter. Och ju längre dagen gick fick jag mer och mer flashbacks. Vad man förstår när man pratar med de fiskare som fiskar Steelhead på daglig basis är att de är svårt att kroka dom, men ett helvete att landa dom. Första dagen lyckades jag kroka 4 st. Och en landades. Vilket jag såg som en besvikelse vid tillfället men ju längre resan gick började jag förstå att de inte alls var något att skämmas för.

Nästa mål var Karp! Nått vi testade på förra resan och som gav ordentlig mersmak! Att fiska karp på vintermånaderna är lika ovanligt som de är häftigt! Otroligt bra drag i dessa underbart vackra fiskar än fast storleken inte alltid är de största, ofta är det små runda fotbollar som sliter meter efter meter ur rullen. De är alltid lika förvånande att se en liten guldklimp bryta ytan efter du kämpat och kämpat för att hålla den ur snåret och gång på gång fått veva hem förlorad lina.

Men denna gång hade vi ett hinder jag aldrig förut varit med om. Faktum var att det var FÖR MYCKET FISK! för att vi skulle kunna fiska effektivt. Det visade sig att miljontals Gizzard Shad hade gått upp i älven för att leka och överallt man tittade såg man fisk som slog och ryggfenor som svajade i ytan.
"Hur i hela världen ska vi kunna se nappen?"
Det var näst intill omöjligt att kunna urskilja linpåsimningarna från Gizzards från riktiga karp napp. Direkt då betet landade så darrade spötoppen. Enda lösningen var att hålla spöt högt och vänta på en dragning. Och till slut så fick vi utdelning! Ryan började med en bastant fisk som slet sig vid landningen, men de räckte för att höja förtroendet på vad vi gjorde ett enormt snäpp! Dom finns här och dom går att hitta!
Det dröjde inte länge efter det innan jag fick ett napp som på snudd slet spöt ur händerna på mig! Var övertygad att det var en större fisk med tanke på de första rusningarna och det våldsamma hugget. Och efter en stunds givande och tagande närmar den sig land och vad bryter ytan om inte en pytteliten karp på kanske 2 kg. Jag blir helt förbluffad över vilken kraft den lilla kannonkulan bjöd på. Men nu är de igång och vi fiskar bra nu! Nästa fisk jag landar är ett nytt Pb för mig på 6 kg! En underbart vacker fisk. Får en att vilja mäta krafterna mot de riktiga monster karparna runt om i Europa nån dag. Kanske nästa resa blir till Ebro? :-P
Hinner även få en krokskadad fisk med enormt huvud och ingen kropp innan även Ryan krokar i en liten kannonkula som ger honom ett ordentlig kamp. karp fisket var precis vad jag minns och har verkligen fått mig att kika lite mer på karpfisket även i Europa.

Efter lite snack med några killar som fiskar samma älv ofta så får vi höra att när Gizzards kommer in för att leka så brukar även en art som heter White Bass följa med upp och man kan då få några enstaka runt stimmen. Något som fick Ryan att gå i taket! En art han aldrig fångat eller ens fiskat efter! Så nästa mål var satt! Vi ska fånga oss en White Bass!

Vi satte målet lite blygt och kom överens om att vi skulle vara nöjda med en var bara för att kunna kryssa av en ny art. De målet skulle vara avklarad inom fem minuter visade det sig. Vi kom precis på stimmet och mitt i storstads miljön slaktade vi dom! Vi fick verkligen fisk på allt! Vi testade levande bete, jigg, wobbler i alla möjliga färger och allt gav utdelning. Innan mörkret la sig hade vi landat över hundra fiskar på två personer! Ingen av dom var särskilt stor men de kämpade på bra i de strömmande vattnet.

Trots en hel del motgångar så fick vi några fantastiska fiskepass, tänk vad som hade hänt om allt gått som planerat? :-) Nästa resa siktar jag på att få kämpa med några enorma Chinook laxar nästa höst! Nått jag velat göra i ett bra tag nu!